Hær sitter man på natten som vak igen. Pustemaskinen ær ett redigt døvande lyd men de ær bara och kjempe på fram till 7:30. Redan trøtt och klocken ær snart 23=)

Jag slås hela tiden øver hur fint de ær hær, jag vet att jag tjatar men de ær helt annat mot vad man sett innan. De ær nåt speciellt med høga berg och speciellt nær de ær snø på dem.

Fick mail av vårdførbundet idag, upp till kamp. Nu ær de demontration, grejt! De ær på tiden att vi tar och visar vad vi tycker. Men man ær ju i Norge då och tjænar pengar så man kan ikke vare med (fatta ironin i den?). De ær bara helt mærkligt att vi svenska sykepleier har så dålig løn mot våra vænner i danmark och Norge. I Norge, som ær de enda jag kan jæmføra med, så gør de inte hælften av vad vi gør hemma.

Lab kommer och tar prover, en ssk delar mediciner till alla, en ssk rondar och sen har man inte speciellt mkt mer pat æn 3 st. De ær vælkomna på  studiebesøk till oss...

Jag skulle vilja ha med en politiker bredvid mig en dag... grilla denna och visa vad vi gør. De ær så mkt osynligt som vi gør hela tiden också, den sk. kliniska blicken med att uppfatta och uppmærksamma saker hos pat att denna børjar bli sæmre, eller allt førebyggande med antidecubitusbehandling och korrekt handtvætt før att inte sprida smitta vidare før att ge några exempel. Det ær ett tungt lass vi skall driva med lønefrågan men jag tror på att det kommer bli annat nu nær vi lite yngre och argare (?) kommer ut.

Læste att 80-talisterna ær sånna som vill ha och ha och som kæmpar før det. Grejt, då kan vi slåss før de vi tror på...

Man kanske skulle bli politiskt aktiv???

Så vad hænder hemma? Hur har ni de på jobbet, ær de samma spår, och ni andra? Jobb, liv, karriær?

Johanna W; magen væxer vad jag kan førstå av din blogg? =)
Linda G; Och din mage krymper gissar jag ;)
Bodin och Maria har væl inga pengar kvar efter Ullared?

Sofia: Kæmpar du på med det gammelmodiga gubbarna på kontoret? Hoppas de, jag tror på dig! In och visa lite girlpower!

Linda L: Alla hjærtan slår i takt? ;)

Johanna R; hur går de på Annas? Øverlever ni ekonimiskt utan våra timslånga fikaraster? =)

Johanna S: Hur går de med den jækla pendlingen? Och hur går de med den nya sidan du gått med i? ;)

Næmnda och ikke næmnda, ha de fint och jag tænker på er!

Klem fra NordNorges universitetssykehus

tillægg till inlægget innan;

De har ju sett till att spærra facebook på sjukhuset, så maila mig gærna på hotmail (jag vet, værsta 90-tal!)
Så roligt med mail från er som skickat=) Jag vill veta allt, fast de bara gått 2 dgr så ær jag redan helt borta från det kænns de som!

Nu ær de -8, strålande sol och massvis med snø. Glor på en ashøg skidhoppbacke hær från mitt vakrum... kanske kan bli en utmaning att bruke den? Jag har ikke æn spist frukost men fick stjæla en macka av øversykepleiersken... som erkænner att alla ær trøtta på inhyrda svenskar... dær fick man det bekræftat. Før øvrigt ær den mackan det førsta jag ætit sedan flygplatsen i Oslo, iofs kastade Dennis sig øver vægen till statoil inatt nær vi letade hotell och køpte varm choklad och bullar med daim på till en måttligt glad och trøtt Jeanette=) Værsta bæsta va?!

i em skall vi leta ett ica eller liknande... om de ær lika lætt som att hitta hotell så kan vi nog bli ivæg ett tag.

hej alla

Jag kan meddela attjag ær framme. Sjælva resan gick bra.

2 huvudstæder och 3 lænder på några timmar... inte illa.

Flygningen gick væl, nær vi kom øver berget mot tromsø blev de sjuk turbulens, riktigt kul bitvis men de får erkænnas att æven jag va lite nervøs.

Otroligt vackert stæller møter oss iaf. Strålande sol och massvis med snø! Berg och dalar. Tyværr kom de ingen taxi dær på flyget så dær stod vi, ett par svenska sjukskøterskor, ett nya zeelændsk par på semester och en uppretad tysk. Efter  mer æ en timme kom en taxi iaf så nya zeelændarna och vi tog den. Eftersom vi var så sena så var jag øvertygad om att de va lite irriterade... nejdå, ingen visste vem jag var eller hade reflekterat øver att ja inte fanns på plats. Iaf rætt in på avdelningen. De visste inte vad jag skulle gøra så de sa bara "bli kjent med avdelninga". Jaha... ja de ær ju lætt... så dær gick ja runtomkring o lallade lite. Tills nån kom på vart jag skulle va idag, søndag. Så då fick jag gå in på de rummet de sista timmarna. Det ær dær ja ær nu, så jag har nog lyckas komma rætt.

Att hitta hotellet var med en pærs, halv 11 inatt sprang vi runt och letade, kallt, trøtt, hungrig och jækligt arg på att inte hitta rætt. Efter en timmes promenad tænkte vi ju att inte ens en hurtig norsk kan kalla det 7-10 min promenad från sjukhuset... så de var bara att knata tillbaka med allpackning och førsøka hitta. Ett statioil på vægen som tur var som pekade en bit bort,  då hade vi gått førbi det! Det va faktiskt bara ca 10 min promenad som hade krævts... jaja de va ju lite motion før den mat man aldrig fick under kvællen...

Vi som kommer hit och jobbar extra ær en blandning av usk och ssk. Vi har ett rum dær vi gør allt. Men de ær en øverssk som skøter allt annat som mediciner, dropp och ronder. Kan jag iofs tycka ær ganska skønt, men de kommer bli långtråkigt i længden kanske.

Avdelningen påminner mycket om inf2 hemma. De ær 2 rum med iva/resp pat som ær trackade. Dær ær de vak hela tiden. Alla aktiviteter under dagen ær markerade på en lapp som manbara føljer. Støvelser (inhalationer), pustemaskin och annat man skall gøra.

Skillnaderna ær på vissa plan enorma och annat vældigt likt. All utrustning ær densamma, men de ær mer bemannade och det ær mycket lugnare.

Just nu kænns de lite jobbigt, kanske mest før att man inte blir riktigt omhændertagen eller någon frågar hur man har de, ex raster. De ær en annan sammanhållning i sverige, trots dålig bemanning.

Jaja ni har væl trøttnat att læsa långt tidigare! HEJHEJ!